KOMPOST

HUR GÖR MAN EN BRA KOMPOST?

Solveig Sidblad, trädgårdskonsulent

Kompostera mera

Att förvandla trädgårdens ris och grenar och frodigt gräsklipp till härlig, brun mylla är inte så krångligt som det kanske verkar.

Gör det inte för komplicerat. Om du håller dig till några enkla grundregler är det inte svårt alls att få till en bra trädgårdskompost, säger Solveig Sidblad, trädgårdskonsulent på FOR, Fritidsodlingens Riksorganisation.

– Du har mycket att vinna på att ta tillvara trädgårdens avfall. Du slipper att köpa all jord från trädgårdsbutiken, och du får en så mycket bättre jord att lägga i rabatten och i grönsakslandet, mer bördig och levande, full av maskar och mikroorganismer.

Kompost betyder blanda, och blandar gör du naturligt när du samlar trädgårdens avfall på hög: på våren torra kvistar och löv, vissna perenner och på sommaren saftigt, grönt gräsklipp, rens från rabatten och så småningom höstens fallfrukt.

Luft och fukt är vad som behövs för att processen ska ta fart och det ska bli förmultning och inte förruttnelse.

– Många fastnar i valet av en viss behållare. Men det är ju själva komposten som är det viktiga, behållaren behöver inte vara så märkvärdig. Huvudsaken är att du inte gör komposten för liten, då är det risk för att inget händer med avfallet, säger Solveig Sidblad.

En annan sak är det om du väljer att kompostera köksavfall. Då måste du ha ett slutet kärl, som råttor och andra skadedjur inte kan ta sig in i. Hör med kommunens miljökontor vilka behållare som de godkänner.

Text: Cristina Farm

Illustrationer: Kicki Edgren Nyborg

Pallkragar går bra

Komposten ska inte stå på en för solig eller blåsig plats. Pallkragar är praktiska som behållare, billiga och enkla att stapla på varandra. När du sedan ska tömma komposten är det bara att lyfta av dem allt eftersom.

Pallkragar är lagom täta för trädgårdsavfall och det som trädgården ger: potatisskal och annat grönsaksrens. Den är öppen nedtill mot jorden och även upptill.

Nätbehållare är däremot inte så lyckat; det blir för litet utrymme och alltför luftigt. Det blir lätt för torrt i sådana komposter. Om du har för mycket ogräs i komposten kan det sprida sig och tvärtom; ogräset tar gärna över en så öppen kompost.

Tillagat köksavfall och allt animaliskt avfall måste komposteras i en sluten behållare, skadedjurssäker och isolerad för att inte frysa om vintern. De brukar vara av plast eller plåt och betinga ett betydligt högre pris än pallkragarna.

TIPS: LÄGG EN PRESENNING ÖVER DEN ÖPPNA KOMPOSTEN PÅ VINTERN FÖR ATT HINDRA URLAKNING AV NÄRING OM DET SKULLE BLI MYCKET SNÖ OCH REGN.

Blanda brunt och grönt

Lägg gärna lite färdig kompostjord, om du har, i bottnen på den nya komposten. Lägg också i några grenar och kvistar för att göra det luftigt. Blanda brunt, kolrikt växtmaterial som torkade grenar, kvistar och vissnade blommor med kväverikt, grönt växtmaterial som gräsklipp och annat friskt grönt.

Blanda ungefär en del kolrikt material med två delar kväverikt. Finfördela så mycket som möjligt. Rör gärna om då och då några extra tag med grepen för att få in luft.

På hösten, eller tidig vår, gräver du igenom hela komposten, enklast genom att helt enkelt flytta över den till en ny uppsättning pallkragar. Där får den mogna fram till nästa höst.

TIPS: DET ÄR PRAKTISKT MED ETT FÖRRÅD AV KVISTAR OCH GRENAR FRÅN VINTERNS BESKÄRNING BREDVID KOMPOSTEN ATT TA AV OM DET BLIR FÖR KOMPAKT MED GRÄSKLIPP.

Det blir varmt

När du lägger växtmaterial i komposten ökar temperaturen ganska snart och förmultningen sätter i gång. Du kan se det på att komposten sjunker ihop.

Bakterier som lever på äggviteämnen och socker startar förmultningsprocessen. Det kan bli upp till 70 grader varmt inne i komposten; då har svampar som bearbetar cellulosa och fett tagit över.

Så småningom sjunker temperaturen igen. Då komposten ligger och mognar är det dags för gråsuggor, hoppstjärtar och maskar att finfördela det som nu blir mullrik jord.

TIPS: DU KAN KÄNNA EFTER MED EN METALLPINNE INNE I KOMPOSTEN OM DEN ÄR VARM.

Om inget händer

Komposten måste vara lagom fuktig för att nedbrytningen ska sätta igång. Ta en näve i komposten och krama den. Det ska kännas som en urvriden tvättsvamp. Om det är för torrt – av för mycket bruna växtdelar – blanda i lite mer av det friska, gröna.

Om komposten är för blöt och luktar illa är den på väg att ruttna i stället för att förmultna. Gräv om och sätt till lite torra kvistar. Då stiger temperaturen igen.

TIPS: NÄR KOMPOSTEN ÄR FÖR TORR, VATTNA MED ”GULDVATTEN”, URIN OCH VATTEN. DÅ TILLSÄTTER DU KVÄVE.

Se upp med ogräset

Rotogräs ska du inte lägga direkt i komposten. Det gäller till exempel kirskål, som sprider sig med rötterna. Lägg dem i en plastsäck i stället över vintern så de får ruttna och kan läggas i komposten på våren.

Eller låt dem torka på en presenning. Så kan du inte göra med ogräs som sprids med frön. Maskrosor, som vi också vill bli av med, sprids med både frön och rötter. För dem är det plastpåse som gäller innan de åker i komposten.

TIPS: KIRSKÅLEN SKA VARA GENOMBLÖT NÄR DU LÄGGER DEN I PLASTSÄCKEN. DÅ RUTTNAR DEN BÄTTRE.

Jordförbättring

Räkna med ett till ett och ett halvt år innan du kan använda komposten som jordförbättringsmedel. Däremot är den inte så näringsrik att den räcker som gödsel.

Om du även har en kompost för köksavfall kan du använda en del av ditt trädgårdsavfall som strö i den. När köksavfallet brutits ner går det utmärkt att blanda ner det i den färdiga trädgårdskomposten för eftermognad.

Kompost med köksavfall blir mer näringsrik än en kompost med enbart trädgårdsavfall.

TIPS: TRÄDGÅRDSKOMPOSTEN PASSAR BRA SOM PLANTERINGSJORD OM DU FÖRST RENSAR BORT GRÖVRE BITAR.

DET HÄR KAN DU LÄGGA I KOMPOSTEN

-       blomavfall från rabatten

-       skal och blast från grönsaker och frukt. Även citrusfrukter

-       Fallfrukt

-       Fröogräs som INTE gått i frö

-       TORKAT rotogräs

-       Gräsklipp från gräsmatta

-       Urin

-       Lövträaska (inte så mycket)

-       Kaffesump och teblad

-       Äggskal

DET HÄR SKA DU INTE LÄGGA I DIN KOMPOST

-       cigarettfimpar och snus

-       fågelströ

-       träbitar

-       tuggummi

-       tyg

-       kvistar från svarta vinbärsbuskar med gallkvalster

-       potatisblast med bladmögel

-       rotsaker med klumprotsjuka

Den här listan kan göras mycket länge. Genom att lära dig mer kommer du att upptäcka att det är väldigt bra med en kompost. På en vanlig odlingslott kan man få ihop 100 liter kompostmaterial per år.

Tänk på att försöka ha din kompost i halvskugga för bästa resultat.